Sverige - Migrationsdomstolen, 16 Maj 2011, UM 27323-10

ECRE is currently working on redeveloping the website. Visitors can still access the database and search for asylum-related judgments up until 2021.

Beslutande stat:
Sökandes ursprungsland:
Avgörandedatum:
16-05-2011
Målnummer:
UM 27323-10
Court:
Migrationsdomstolen (Förvaltningsrätten i Stockholm)
Relevant Legislative Provisions:
National / Other Legislative Provisions:
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 4 Section 1
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 4 Section 3
Sweden -Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 5 Section 1
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 19 Section 1
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 19 Section 2
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 19 Section 3
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 19 Section 19
Printer-friendly versionPrinter-friendly versionPDF versionPDF version
Rubrik: 

Hänvisningar till ett inre flyktalternativ måste göras med ännu större försiktighet när det gäller barnfamiljer än för vuxna utan barn. De kurdstyrda områdena i norra Irak kan inte anses som ett relevant och rimligt flyktalternativ för en kristen familj eftersom Migrationsverket inte förmått att visa att det för närvarande inte föreligger något krav på sponsor, varken för att resa in eller för att lagligen etablera sig där.

Fakta: 

A är kristen och kommer från Mosul i Irak. Som stöd för sin asylansökan framförde han att han under 2007 mottog tre hotbrev, varav två till sin arbetsplats och ett till sitt hem, från Al-Jihad al-Islam. Vidare anförde A att familjens hus sprängdes i samband med att A:s son var där under april 2010 för att reparera huset inför att familjen skulle försöka återvända från Syrien till Irak.

Migrationsverket avslog A:s ansökan men beviljade i juni 2010, efter att A:s utvisningsbeslut vunnit laga kraft, ny prövning av ärendet med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen på grund av det försämrade säkerhetsläget för kristna i Mosul. Migrationsverket avslog på nytt A:s asylansökan.

A överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen. I överklagan argumenterade A för att ärendet skulle återförvisas till Migrationsverket eftersom beslutet fattats av en beslutsfattare och handläggare som inte närvarat vid utredningen, vilket A menade inte kunde godtas när utredningen endast sammanfattats och inte skrivits ner ord för ord. Vad gäller möjligheterna till inre flykt framhöll A att Bagdad på grund av den senaste tidens händelser är uteslutet som internflyktsalternativ. Inte heller de kurdstyrda provinserna i norra Irak (KRI) är ett alternativ för A. A:s maka och barn har i mars 2011 beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd eftersom A:s maka fått arbete i Sverige. Det kan inte förväntas att A ska återvända ensam till KRI eftersom han har en familj. Det framstår som uppenbart svårt för familjer att bosätta sig i KRI. A kan inte tala kurdiska och saknar därför möjlighet att försörja sig själv och in familj. Dessutom är det svårt att flytta till KRI och många krav ska uppfyllas. Enligt alla A talat med finns ett krav på sponsor.

Migrationsverket instämde vid den muntliga förhandlingen i att säkerhetsläget för kristna i Bagdad har försämrats så att det inte längre är ett lämpligt alternativ för inre flykt. Migrationsverket ansåg, med hänvisning till landinformation och att A har en yrkesutbildning, att det skulle vara rimligt och relevant att hänvisa A till internflykt till KRI. Att barnen inte talar kurdiska, att familjen inte har bostad och att A inte har en anställning i KRI ansågs inte relevant. Migrationsverket framhöll också att man inte såg någon anledning att göra en annan bedömning för en familj än för en ensam man så länge som det finns ett familjeöverhuvud. Enligt verket är det också allmänt känt att det inte längre krävs en sponsor för att resa in i KRI.

Beslut och överväganden: 

Migrationsdomstolen konstaterar att det saknas skäl att återförvisa ärendet till Migrationsverket. Vid en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen är det främst de nya omständigheter som föranlett beslutet att bevilja ny prövning som ska prövas. Även de skyddsskäl som den sökande åberopat tidigare i processen, den sökandes anknytning till Sverige och skäl av humanitär art ska vägas in. Det saknas däremot möjlighet att pröva frågan om A kan beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin maka.

Vidare konstaterar migrationsdomstolen att det allmänna säkerhetsläget i Irak inte är sådant att den i sig utgör tillräckliga skäl för att uppehållstillstånd beviljas, utan en individuell bedömning av skyddsskäl ska göras. Eftersom kristna utgör en särskilt utsatt minoritetsgrupp i Irak krävs emellertid inte lika starka individuella skäl för att ett skyddsbehov ska anses föreligga för en kristen.

Migrationsdomstolen anser att A:s berättelse är sammanhängande och rimlig samt stämmer väl överens med tillgänglig landinformation. Domstolen ser därför ingen anledning att ifrågasätta A:s  trovärdighet.

Säkerhetssituationen för kristna i Mosul har förvärrats ytterligare sedan A lämnade Irak och det finns förhöjda säkerhetsrisker för kristna personer i Mosul stad. Mot bakgrund mot dessa allvarliga säkerhetsrisker och den individuella hotbilden anser migrationsdomstolen att A har gjort sannolikt att han hyser en välgrundad frukan för att vid ett återvändande till Mosul utsättas för förföljelse på grund av sin religiösa tillhörighet och att de irakiska myndigheterna inte kan ge honom ett effektivt skydd.

Migrationsdomstolen prövar därefter om det finns ett internt flyktalternativ för A. I denna bedömning ska beaktas om det interna flyktalternativet är relevant och rimligt. Relevant innebär enligt migrationsdomstolen att den aktuella platsen är tillgänglig för den enskilde på ett praktiskt, säkert och lagligt sätt. Den enskilde ska på den nya platsen även ha tillgång till ett effektivt skydd. Att alternativet ska vara rimligt innebär en individuell bedömning av den enskildes möjligheter att bosätta sig på ny ort, där han eller hon helt saknar socialt nätverk. Det måste också finnas en realistisk möjlighet för den enskilde till försörjning och förutsättningar att leva på ett sätt som inte innebär onödigt lidande eller svårigheter. 

Migrationsdomstolen framhåller att skyddsgrundsdirektivet saknar definition på vad som avses med individens personliga förhållanden. Istället hämtar domstolen ledning från UNHCR:s riktlinjer avseende internflykt som säger att personliga förhållanden alltid ska ges relevant vikt och att denna bedömning ska baseras på bl.a. faktorer såsom personens ålder, kön, hälsa, familjesituation och relationer samt sociala eller andra svårigheter. Migrationsöverdomstolen har i ett annat mål (MIG 2010:10) uttalat att individens personliga förhållanden och möjligheten att bosätta sig tillsammans med sin familj i det utpekade interflyktsområdet ska väga tungt vid prövningen av om det kan anses rimligt att hänvisa personen dit. Migrationsdomstolen menar därför att A:s möjligheter att bosätta sig med sin familj i KRI ska väga tungt i bedömningen. Migrationsverket har bl a åberopat rättschefens kommentar för kristna i Mosul. Enligt denna bör ensamma vuxna män i normalfallet rimligen kunna bosätta sig på annan ort, men när det gäller barnfamiljer, ensamkommande barn och ensamma kvinnor utan nätverk måste en mer individualiserad prövning göras.

Migrationsdomstolen anser inte att den landinformation som Migrationsverket gett in tydligt utvisar att det för närvarande inte föreligger krav på sponsor, varken för att resa in eller för att lagligen etablera sig i KRI. Att lättnader tidigare medgetts kan enligt domstolen inte tolkas som att lättnader fortfarande medges. Även om A i avsaknad av sponsor inte skulle deporteras från KRI innebär inte detta att han per automatik skulle ha rätt att etablera sig där.

Mot bakgrund av den försiktighet som ska gälla i bedömningen av inre flyktalternativ för barnfamiljer anser migrationsdomstolen inte att Migrationsverket genom ingiven landinformation i tillräcklig grad lyckats visa att A skulle kunna lagligen etablera sig i KRI och ha en reell möjlighet att försörja sin familj. Eftersom Migrationsverket inte kunnat visa att KRI är ett relevant och rimligt internflyktsalternativ för A anses han vara i behov av internationellt skydd.

Utfall: 

Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut om utvisning och beviljar A permanent uppehållstillstånd och flyktingförklaring. 

Case Law Cited: 

Sweden - MIG 2008:36

Sweden - MIG 2010:1