ECRE is currently working on redeveloping the website. Visitors can still access the database and search for asylum-related judgments up until 2021.
Sverige - Migrationsöverdomstolens, 4 januari 2013, UM 6351-12
Beslutande stat:
Sökandes ursprungsland:
Avgörandedatum:
04-01-2013
Målnummer:
MIG 2013:1
Court:
Migrationsöverdomstolen
Nyckelord:
Printer-friendly version
PDF version
Fakta:
A sökte asyl i Sverige i juli 2011. Till stöd för sin ansökan åberopade A den allmänna situationen för yezidier i Irak samt att hon vid ett återvändande dit riskerade att utsättas för blodshämnd till följd av en konflikt med en annan familj. Migrationsverket såväl som Migrationsdomstolen avslog A:s ansökan. A överklagande till Migrationsöverdomstolen och åberopade då två nya omständigheter. Dels att hennes syster var spårlöst försvunnen, dels att hennes farföräldrar i februari 2012 beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige, vilket medförde att hon saknade ett nätverk i Irak. Migrationsöverdomstolen beslutade i mars 2012 att inte meddela prövningstillstånd och därigenom vann migrationsdomstolens dom laga kraft.
A ansökte härefter hos Migrationsverket om ny prövning av frågan om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen (2005:716). För att en ansökan ska kunna föranleda en nyprövning i frågaom uppehållstillstånd måste det enligt nämnda bestämmelse vara fråga om en ny omständighet som inte har kunnat åberopas tidigare, eller att det finns en giltig ursäkt för att så inte har skett. Till stöd för sin ansökan åberopade A i huvudsak vad hon tidigare anfört i sitt överklagande till Migrationsöverdomstolen om sin systers försvinnande och farföräldrars uppehållstillstånd. Migrationsverket ansåg visserligen att A:s uppgifter om systerns försvinnande var en ny omständighet som inte åberopats tidigare, men fann samtidigt att den omständigheten inte kunde antas utgöra bestående hinder mot verkställighet enligt 12 kap. 1, 2 eller 3 § utlänningslagen. Migrationsverket beslutade därför i maj 2012 att inte bevilja A ny prövning.
A överklagade till migrationsdomstolen och anförde bl.a. att Migrationsverket i sitt beslut inte berört det faktum att hennes farföräldrar beviljats uppehållstillstånd samt att denna omständighet, för det fallet att den hade varit känd vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut i grundärendet, kunde ha påverkat beslutets utgång.
Migrationsdomstolen gjorde bedömningen att att uppgifterna om systerns försvinnande och farföräldrars uppehållstillstånd inte var nya omständigheter i den mening som avses i 12 kap. 19 § utlänningslagen eftersom A hade åberopat dessa i överklagandet till Migrationsöverdomstolen i grundärendet. Mot den bakgrunden fann migrationsdomstolen att det inte förelåg förutsättningar för att bevilja ny prövning och avslog därför A:s överklagande. A överklagade till Migrationsöverdomstolen.
Beslut och överväganden:
Migrationsöverdomstolen ställdes inför frågan om en omständighet som åberopats efter det att migrationsdomstolens dom avkunnats men före dess att den domen vunnit laga kraft kan anses utgöra nya omständigheter vid den efterföljande prövningen enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen. Domstolen konstaterar att A har i sitt grundärende åberopat en omständighet (farföräldrarnas erhållande av permanent uppehållstillstånd) först i överklagandet till Migrationsöverdomstolen, som sedan inte beviljade prövningstillstånd vilket innebar att migrationsdomstolens dom vann laga kraft.
Migrationsöverdomstolen har i ett tidigare avgörande, MIG 2008:6, slagit fast att bedömningen av om en omständighet som åberopas i ett verkställighetsärende ska anses som ny, ska göras inte bara i förhållande till det lagakraftvunna avlägsnandebeslutet utan även i förhållande till det som prövats utan någon begränsning i sak genom andra beslut som fattats under verkställighetsstadiet.
Frågan som då uppstår är huruvida Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i grundärendet har inneburit att de omständigheter som A har åberopat har prövats utan begränsning i sak.
Mot bakgrund av att ett prövningstillstånd enligt 16 kap. 2 § utlänningslagen endast får meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, fann Migrationsöverdomstolen att ett beslut att inte bevilja prövningstillstånd inte utgjorde någon materiell prövning av det överklagade beslutet eller de i Migrationsöverdomstolen åberopade omständigheterna. De omständigheter som A åberopat först hos Migrationsöverdomstolen i grundärendet har således inte prövats utan begränsning i sak.
Enligt Migrationsöverdomstolens mening hade migrationsdomstolen inte haft fog för sin bedömning att anförda omständighet inte var att anse som ny enligt 12. Kap 19 § och det därför förelåg förutsättningar för att återförvisa målet till migrationsdomstolen. Emellertid ansåg Migrationsöverdomstolenatt Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning (maj 2012), i vilket farföräldrarnas uppehållstillstånd inte omnämnts trots att omständigheten och dess tänkbara konsekvenser åberopades även där, utgjorde en sådan brist i handläggningen att målet istället skulleåterförvisas ditförförnyad prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen.
Utfall:
Överklagandet bifölls.
Other sources cited:
Regeringens proposition, 2004/05:170, Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden s. 227 f.
