Sverige - Migrationsöverdomstolen, 31 Maj 2011, UM 10190-10

ECRE is currently working on redeveloping the website. Visitors can still access the database and search for asylum-related judgments up until 2021.

Beslutande stat:
Sökandes ursprungsland:
Avgörandedatum:
31-05-2011
Målnummer:
UM 10190-10
Court:
Migration Court of Appeal
National / Other Legislative Provisions:
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 4 Section 1
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 4 Section 2
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 5 Section 6
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 12 Section 18
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 12 Section 19
Printer-friendly versionPrinter-friendly versionPDF versionPDF version
Rubrik: 

När skyddsskäl åberopas först efter att ett beslut om avlägsnande vunnit laga kraft ska dessa tas upp till prövning. Vid ett eventuellt överklagande kan migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstol i en sådan prövning inte beakta sådana omständigheter som kan ligga till grund för uppehållstillstånd men som inte utgör skyddsbehov (t ex anknytning och humanitära skäl). 

Fakta: 

A reste in i Sverige med en Schengenvisering i mars 2008. I april ansökte hon om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin i Sverige bosatta dotter men fick avslag av både Migrationsverket och migrationsdomstolen. I december 2009 ansökte A på nytt om uppehållstillstånd, men denna gång på grund av skyddsskäl och synnerligen ömmande omständigheter. Migrationsverket beslutade att ställa in verkställigheten av A:s avvisningsbeslut eftersom de åberopade skyddsskälen inte tidigare prövats.

A, som är 83 år, är av uigurisk etnicitet och uppgav att hon av denna anledning utsatts för en livslång förföljelse i hemlandet. A åberopade vidare att hon på grund av sin makes aktiviteter och påföljande död riskerar förföljelse i hemlandet. Under tiden i Sverige har A visat allvarliga symptom på posttraumatiskt stressyndrom och hon har dessutom insjuknat svårt i en hjärnhinneinflammation. På grund av sitt hälsotillstånd är A i behov av omedelbar tillgång till sjukvård och ständigt stöd av sin familj, som inte existerar i hemlandet.

Migrationsverket avslog A:s ansökan och migrationsdomstolen likaså. Domstolen ansåg inte att det A råkat ut för i hemlandet var av sådan art och intensitet att det ska betraktas som skyddsgrundande förföljelse.
Migrationsdomstolen konstaterade vidare att andra skäl till uppehållstillstånd, så som anknytning till Sverige eller skäl av humanitär art, inte ska vägas in i bedömningen när det gäller personer som först efter ett avvisningsbeslut åberopar skyddsskäl.

I sin överklagan till Migrationsöverdomstolen framhåller A att det inte framgår av det aktuella lagrummet (12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen) att bl a humanitära omständigheter inte ska beaktas vid prövningen. Därför anser A att hon ska få en samlad prövning där samtliga omständigheter beaktas, dvs såväl skyddsbehovet som hennes anknytning till dottern i Sverige och hennes hälsotillstånd. Migrationsverket däremot menar att förarbetena endast talar om skyddsbehov och inte om humanitära skäl eller anknytningsskäl. Tillstånd utifrån anknytning, humanitära överväganden eller praktiska verkställighetshinder efter att ett beslut om avlägsnande vunnit laga kraft regleras i en annan paragraf (12 kap. 18 § utlänningslagen). En sådan prövning kan göras av Migrationsverket men får inte överklagas.

Beslut och överväganden: 

I såväl migrationsdomstolen som Migrationsöverdomstolen fick A avslag på sin begäran om muntlig förhandling eftersom det ansågs obehövligt då skälen till avslag var bristande tillräcklighet och inte bristande trovärdighet. Att A:s åberopade skyddsskäl inte var tillräckliga för att hon ska anses som flykting eller skyddsbehövande instämde Migrationsöverdomstolen i. Den huvudsakliga frågan som Migrationsöverdomstolen behandlar i sitt avgörande var därmed frågan om omständigheter som kan ligga till grund för uppehållstillstånd men som inte utgör skyddsbehov (t ex anknytning och humanitära skäl) kan beaktas vid en prövning enligt 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen 12 kap. 19 § gör det möjligt med en ny prövning när de åberopade omständigheterna gäller den sökandes skyddsbehov, men inte när anknytningsskäl eller skäl av humanitär art åberopas. Enligt det fjärde stycket, som utgör undantag från paragrafens första stycke, har en person vars skyddsbehov inte tidigare prövats alltid rätt att få en ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande prövad.

Migrationsöverdomstolen framhåller att det fjärde stycket infördes i samband med att asylprocedurdirektivet genomfördes i svensk rätt. Asylprocedurdirektivet avser bara skyddsskäl. Överdomstolen konstaterar därför att en prövning av frågan om uppehållstillstånd efter ett lagakraftvunnet beslut om avlägsnande enligt asylprocedurdirektivet, precis som förarbetena, är begränsad till de omständigheter som rör den sökandes skyddsbehov. Migrationsöverdomstolen kan därför inte ta ställning till om A:s anknytning till Sverige eller hennes hälsotillstånd kan ligga till grund för uppehållstillstånd.

Utfall: 

Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet och domstolens beslut om avvisning står fast.

Case Law Cited: 

Sweden - MIG 2008:36

Sweden - MIG 2009:30