Sverige - Migrationsöverdomstolen, 26 november 2013, UM 1590-13

Beslutande stat:
Sökandes ursprungsland:
Avgörandedatum:
26-11-2013
Målnummer:
UM 1590-13
Court:
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen
Relevant Legislative Provisions:
International Law > 1951 Refugee Convention > Art 1A
International Law > 1951 Refugee Convention > Art 1D
European Union Law > Treaty on the Functioning of the European Union 2010/C 83/01
European Union Law > Treaty on the Functioning of the European Union 2010/C 83/01 > EN - Treaty on the Functioning of the European Union 2010/C 83/01 - Art 288
European Union Law > EN - Qualification Directive, Directive 2004/83/EC of 29 April 2004 > Art 12 > Art 12.1 (a)
European Union Law > EN - Qualification Directive, Directive 2004/83/EC of 29 April 2004 > Art 12 > Art 12.2 (c)
European Union Law > EN - Qualification Directive, Directive 2004/83/EC of 29 April 2004 > Art 24 > Art 24.1
European Union Law > EN - Qualification Directive, Directive 2004/83/EC of 29 April 2004 > Art 24
National / Other Legislative Provisions:
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 5 Section 1
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 5 Section 1(a)
(c)
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 5 Section 18 §20
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 5 Section 18 §21
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 14 Section 1
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 14 Section 3
Printer-friendly versionPrinter-friendly version
Rubrik: 

En statslös palestinsk kvinna från Syrien, som är registrerad hos UNRWA men inte längre uppbär organisationens stöd, beviljas flyktingstatus av Migrationsöverdomstolen och målet återförvisas till Migrationsverket för omprövning av uppehållstillståndets giltighetstid. 

Fakta: 

A, som är statslös palestinier från Syrien, ansökte om asyl i mars 2012. Hon anförde individuella skyddsskäl, den allmänna situationen i Syrien och att hon inte hade något hem att återvända till. I juni samma år beviljades hon av Migrationsverket ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år samt alternativ skyddsstatusförklaring. Migrationsverket ansåg att hon inte gjort sannolikt att hon är flykting, men att hon på grund av den rådande situationen i Syrien är att anse som alternativt skyddsbehövande och, liksom andra syrier i samma situation, bör få tidsbegränsat uppehållstillstånd. A överklagade och åberopade samma omständigheter samt anförde att hon, i egenskap av registrerad UNRWA-flykting som på grund av inbördeskriget i Syrien befinner sig utanför organisationens verksamhetsområde och därför inte längre har dess bistånd, har rätt att i enlighet med FN:s flyktingkonvention från 1951 beviljas flyktingstatus och permanent uppehållstillstånd.  Endast det faktum att hon är UNRWA-registrerad, men inte längre har organisationens stöd, ger henne rätt till flyktingstatus. Artikel 1D i FN:s flyktingkonvention är därmed inte tillämplig. Migrationsdomstolen avslog överklagandet i enlighet med Migrationsverkets bedömning samt tillade att UNRWA:s bistånd inte kan anses ha upphört om permanent uppehållstillstånd inte beviljats. Domstolen ansåg således att hennes ärende fortfarande låg utanför FN:s flyktingkonventions tillämpningsområde. Klaganden överklagade domen till Migrationsöverdomstolen som beviljade prövningstillstånd.  

Beslut och överväganden: 

Inför Migrationsöverdomstolens beslut anförde A att det är ostridigt att det råder en inre väpnad konflikt i Syrien och att Sverige genom ratificeringen av FN:s flyktingkonvention åtagit sig att bevilja flyktingstatus till alla personer som tidigare fått skydd eller bistånd av UNRWA om detta upphört. Att detta bistånd har upphört på grund av inbördeskriget i Syrien måste stå klart. Det faktum att hon beviljats ett tillfälligt uppehållstillstånd bör inte inverka på bedömningen av om biståndet upphört. A åberopade även EU-domstolens dom från 2012 i målet C-364/11, El Kott m.fl. och konstaterade att denna innebär att om palestinier som har begagnat sig av konkret skydd eller bistånd från UNRWA inte kan återvända till organets verksamhetsområde på grund av att personens säkerhet är allvarligt hotad så ska denne utan vidare beviljas flyktingstatusförklaring. Här tillade hon att avgörandet rimligen måste tolkas som att detta gäller oavsett om personen vid en nationell prövning beviljats eller tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket ändrade sitt tidigare ställningstagande och medgav inför Migrationsöverdomstolen bifall till överklagandet.

Migrationsöverdomstolen redogjorde inledningsvis för artikel 1D i FN:s flyktingkonvention, artikel 12.1a i EU:s skyddsgrundsdirektiv, tidigare svensk praxis och EU-domstolens avgörande i målet C-364/11 El Kott m.fl.  Det tydliggjordes att om en person inte längre omfattas av artikel 1D i FN:s flyktingkonvention ska hon eller han, enligt artikel 12.1 a i skyddsgrundsdirektivet (direktiv 2004/83/EG), automatiskt omfattas av förmånerna i direktivet. Det förtydligades även att i frågan om UNRWA-biståndets upphörande ska det bedömas om den berörda personen tvingats lämna organisationens verksamhetsområde på grund av allvarliga hot mot den personliga säkerheten och om organet saknat möjligheter att garantera sådana levnadsomständigheter som organets uppdrag kräver. Att dra slutsatsen att ett beviljande av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd skulle innebära att skydd från UNRWA alltjämt föreligger finns det inte stöd för vare sig i EU:s skyddsgrundsdirektiv eller i EU-domstolens dom. Därefter bedömde Migrationsöverdomstolen, mot bakgrund av landinformation om den inre väpnade konflikten i Syrien och A:s personliga situation, att hon biståndet från UNRWA måste anses ha upphört när A lämnade landet och att hon inte har möjlighet att återvända dit på grund av det rådande säkerhetsläget. A beviljades därför flyktingstatusförklaring.

Migrationsöverdomstolen övergick därefter till att bedöma uppehållstillståndets giltighetstid och vem som har att pröva denna. Efter en genomgång av relevanta bestämmelser i EU:s skyddsgrundsdirektiv och svensk lag drog Migrationsöverdomstolen slutsatsen att artikel 24.1 i skyddsgrundsdirektivet bör tolkas så att längden av ett tidigare beviljat tidsbegränsat uppehållstillstånd ska omprövas om en utlänning beviljas flyktingstatusförklaring. Detta bör, enligt Migrationsöverdomstolen, inte bara gälla om flyktingstatusförklaringen beviljas efter ansökan från en utlänning som tidigare har beviljats uppehållstillstånd (enligt 4 kap. 3 c § och 5 kap. 1 a § utlänningslagen) utan även i fall som det nu aktuella, då en överprövning sker av Migrationsverkets beslut att inte bevilja en asylsökande flyktingstatusförklaring. Domstolen ansåg däremot att artikel 24.1 i skyddsgrundsdirektivet inte innehåller något absolut krav på att frågan om uppehållstillstånd omprövas i omedelbart samband med att statusförklaring beviljas. Mot bakgrund av detta och att det i Sverige är Migrationsverket som ansvarar för omprövning av giltighetstiden för uppehållstillstånd som görs efter en ansökan om statusförklaring från en utlänning som tidigare beviljats uppehållstillstånd, beslöt Migrationsöverdomstolen att överlämna åt Migrationsverket att bedöma giltighetstiden för uppehållstillståndet. 

Utfall: 

Överklagan beviljad avseende flyktingstatus. Giltighetstid ankommer på Migrationsverket att bedöma.  

Other sources cited: 

Prop. 2009/10:31 s. 106, Prop. 2009/10:31 s. 97 f., Migrationsverket, RCI 32/2011, RCI 1/2012, RCI 14/2013.