Sverige - Migrationsöverdomstolen, 2 januari 2015, UM 1836-14

Beslutande stat:
Sökandes ursprungsland:
Avgörandedatum:
02-01-2015
Målnummer:
Beslut den 02.01.2015 – UM 1836-14
Court:
Migrationsöverdomstolen
Relevant Legislative Provisions:
National / Other Legislative Provisions:
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 1 Section 9
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Ch. 4 Cl. 1
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Ch. 4 Cl. 6
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Ch. 5 Cl. 1
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Ch. 5 Cl. 20
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Ch. 8 Cl. 7
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Ch. 12 Cl. 9
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Ch. 12 Cl. 16
Commission Regulation (EC) No 1560/2003
Sweden - Cl. 3 of the Life Imprisonment Conversion Act (2006:45)
Sweden - Cl. 8 the Administration Procedures Act (1971:291)
Printer-friendly versionPrinter-friendly version
Rubrik: 

En Sökande som blivit dömd för grov brottslighet är utesluten från att anses vara alternativt skyddsbehövande. En livstidsdom till fängelse anses inte utgöra ett tillfälligt avbrott i verkställighetsärendet och Sökanden kan därför inte åberopa verkställighetshinder som en grund för att beviljas uppehållstillstånd. Vidare kan en Sökande inte åberopa en familjeanknytning som redan har prövats av domstol inom ramen för brottsmålsprocessen som en grund vid en förnyad ansökan om uppehållstillstånd.

Fakta: 

Den Sökande (”Sökanden”) ansökte om asyl i Sverige för första gången den 7 december 2001.

Migrationsverket avslog Sökandens ansökan om uppehållstillstånd genom beslut den 15 oktober 2003. I mars 2005 dömdes Sökanden till livstids fängelse för bl.a. mord samt utvisning med förbud att återvända till Sverige.

I maj 2005 fastställdes utvisningsbeslutet av Göta hovrätt och senare samma år avslog Utlänningsnämnden den Sökandes överklagande av utvisningsbeslutet.

I februari 2012 lämnade Sökanden in en ny ansökan om uppehållstillstånd, varvid Sökanden åberopade den allmänna situationen i Syrien samt sin familjeanknytning till Sverige genom sina barn.

Migrationsverket överlämnade ärendet till Migrationsdomstolen i Göteborg (”Migrationsdomstolen”) med yttrandet att det fick anses klarlagt att Sökanden har ett skyddsbehov i förhållande till Syrien. 

Migrationsdomstolen återförvisade målet till Migrationsverket med motiveringen att det ankommer på Migrationsverket att utreda frågan om uteslutande enligt 4 kap 2c § Utlänningslagen (2005:716) (”UtL”).

Migrationsverket återlämnade därefter målet till Migrationsdomstolen med ett yttrande om att trots att den Sökande är utesluten från att anses som skyddsbehövande till följd av de brott han har begått, kan den Sökande inte återvända till Syrien utan risk för att utsättas för allvarlig skada, såsom kroppsbestraffning, tortyr, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och den Sökande borde på den grunden beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Vidare yttrade Migrationsverket att Migrationsdomstolen till Migrationsverket fick uppdra att utfärda ett främlingspass till den Sökande då denna vid tidpunkten saknade giltig passhandling.

Migrationsdomstolen prövade målet med utgångspunkt i 12 kap 16 b § UtL och avslog den Sökandes ansökan om uppehållstillstånd med resonemanget att det:

  1. inte har framkommit några omständigheter som styrker att den Sökande vid ett återvändande till Syrien riskerar att utsättas för förföljelse och trakasserier och på den grunden är att anses som flykting;
  2. den grova brottslighet som den Sökande har gjort sig skyldig till medför att den Sökande är utesluten från att anses som alternativt skyddssökande;
  3. tillfälligt uppehållstillstånd kan inte beviljas till en person som saknar giltiga passhandlingar och redan den framtida möjligheten att beviljas ett främlingspass är inte tillräckligt för att bevilja tillfälligt uppehållstillstånd;
  4. inte har framkommit några andra synnerliga skäl för att bevilja uppehållstillstånd.

Den Sökandes ärende överlämnades därför till Migrationsverket för utvisning och Migrationsverket utvisningsbeslut meddelades i mars 2014.

Den Sökande överklagade utvisningsbeslutet till Migrationsöverdomstolen (”Migrationsdomstolen”) och yrkade i första hand att bli beviljad permanent uppehålls- och arbetstillstånd och i andra hand att målet skulle återförvisas till Migrationsdomstolen, med anförande av det följande:

  1. givet den rådande situationen i Syrien föreligger verkställighetshinder av utvisningsbeslutet och den Sökande borde därför beviljas uppehållstillstånd;
  2. den Sökande har familjeanknytning till Sverige genom sina barn;

Migrationsdomstolen har inte fullgjort sin utredningsskyldighet enligt 8 § Förvaltningsprocesslagen, då man inte har hörsammat Migrationsverkets hemställan om att uppdra åt densamma att utfärda ett främlingspass. 

Beslut och överväganden: 

Migrationsöverdomstolen prövade först i vilken ordning de åberopade grunderna ska bedömas.

Migrationsöverdomstolen konstaterade att även om ordalydelsen i 12 kap 16 b § UtL talar för att verkställighetshinder avseende utvisningsbeslutet ska prövas först, ligger det mer i linje med den allmänna asylprocessen att först pröva om den Sökanden är att anses som flykting eller annan skyddsbehövande och först därefter bedöma om det föreligger ett verkställighetshinder. Vidare konstaterade Migrationsöverdomstolen att en sökande inte behöver prövningstillstånd vid överklagan av ett beslut baserat på 12 kap. 16 b § tredje stycket UtL. En sökande har därför rätt att få sin ansökan om skyddsskäl prövade i två instanser (dvs. skulle Migrationsdomstolen avslå den sökandes ansökan, har den sökande en ovillkorlig rätt att få sin ansökan prövad av Migrationsöverdomstolen). Migrationsöverdomstolen konstaterade att detta skiljer sig från den allmänna regeln för 12 kap. 16b § första och andra stycket, där Migrationsöverdomstolen måste bevilja prövningstillstånd för att en sökande ska har rätt att överklaga.

Därför fann Migrationsdomstolen att det fanns övervägande skäl för att först ta ställning till den Sökandes flyktingstatus. Vidare fann Migrationsöverdomstolen att först för det fall den Sökande nekats flyktingstatus ska ansökan bedömas baserat utifrån om det föreligger verkställighetshinder.

Uppehållstillstånd enligt 4 kap. 1 – 2a §§ UtL

Den sökande åberopade inte några individuella skäl som föranleder skyddsbehov utan har endast hänvisat till den allmänna situationen i Syrien. Vilket enligt Migrationsöverdomstolens bedömning inte var tillräckligt för att bevilja den Sökande status som flykting i enlighet med 4 kap. 1 – 2a §§ UtL.

Enligt ett av Migrationsöverdomstolens tidigare ställningstaganden är en sökande från Syrien generellt sett att anses som alternativt skyddssökande i enlighet med 4 kap. 2§ UtL. Dock är en person som blivit dömd för grov brottslighet utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Givet att Sökanden dömts för mord kunde han inte beviljas uppehållstillstånd baserat på 4 kap. 2§ UtL.

Uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b § p. 1-4 UtL

Migrationsöverdomstolen hade sedan att bedöma om den Sökande kunde beviljas uppehållstillstånd på någon av grunderna i 12 kap. 16 b § p. 1 – 4 UtL. Migrationsöverdomstolen konstaterade att en person som ska utvisas kan beviljas uppehållstillstånd i enlighet med 12 kap. 16 b § UtL om det föreligger politiska, praktiska eller medicinska verkställighetshinder för utvisningsbeslutet. Vidare konstaterade Migrationsöverdomstolen att en sökande endast kan åberopa verkställighetshinder för det fall verkställigheten av utvisningsbeslutet är pågående, dvs. att utvisningen faktiskt är under verkställighet. Migrationsöverdomstolen har tidigare uttalat att ett tillfälligt avbrott i verkställigheten inte medför att en sökande inte kan åberopa verkställighetshinder som grund för uppehållstillstånd (MIG 2009:15). Men då den Sökande var dömd till livstids fängelse konstaterade Migrationsöverdomstolen att hans utvisningsbeslut därmed enligt 12 kap. 9§ UtL inte kunde verkställas under strafftiden.

Givet att den Sökande var dömd till livstids fängelse noterade Migrationsöverdomstolen att ett beslut om omvandling av hans straff kunde bli aktuellt första efter att han avverkat 10 år av fängelsestraffet. Vid tidpunkten för handläggningen av ärendet stod det dock inte klart vare sig om Sökandes straff skulle komma att omvandlas till ett tidsbestämt straff och om så, hur långt ett sådant tidsbestämt straff eventuellt skulle bli. Hindret för verkställighet av den Sökandes utvisningsbeslut var enligt Migrationsöverdomstolens bedömning därför inte att anses som ett tillfälligt avbrott av verkställigheten i 12 kap. 9§ UtL mening. Den Sökanden kunder därför inte beviljas uppehållstillstånd baserat på 12 kap. 16b § p. 1 – 3 UtL.

Migrationsöverdomstolen prövade slutligen om den Sökandes familjeanknytning utgjorde ett sådant synnerligt skäl att uppehållstillstånd kunde beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § p. 4 UtL.

Enligt förarbeten till 12 kap. 16 b § p. 4 UtL ska bestämmelsen tillämpas restriktivt, men ett synnerligt skäl för uppehållstillstånd kan vara just stark familjeanknytning. Huvudregeln är dock att en familjeanknytning som redan har prövats inom ramen för en brottsmålsprocess inte ska omprövas. Då den Sökandes familjeanknytning redan hade beaktats vid prövningen av mordfallet bedömde Migrationsöverdomstolen att den Sökande inte heller på den grunden kunde beviljas uppehållstillstånd. 

Utfall: 

Den Sökandes överklagande avslogs och avslaget avseende ansökan om uppehållstillstånd upprätthölls.

Observations/Comments: 

This case summary was written by Linklaters LLP.

The summary was proof-read by Language Connect. 

Other sources cited: 

 

 

Case Law Cited: 

Sweden - MIG 2014:20

Sweden - MIG 2009:15