ECRE is currently working on redeveloping the website. Visitors can still access the database and search for asylum-related judgments up until 2021.
Sverige - Migrationsöverdomstolen, 14 juni 2013, UM2306-13, MIG 2013:9
Beslutande stat:
Sökandes ursprungsland:
Avgörandedatum:
14-06-2013
Målnummer:
UM2306-13
Annat målnummer::
MIG 2013:9
Court:
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen
Relevant Legislative Provisions:
European Union Law > EN - Dublin II Regulation, Council Regulation (EC) No 343/2003 of 18 February 2003 > Article 2
European Union Law > EN - Dublin II Regulation, Council Regulation (EC) No 343/2003 of 18 February 2003 > Article 2 > (j)
European Union Law > EN - Dublin II Regulation, Council Regulation (EC) No 343/2003 of 18 February 2003 > Article 16 > 1.
European Union Law > EN - Dublin II Regulation, Council Regulation (EC) No 343/2003 of 18 February 2003 > Article 16 > 2.
European Union Law > EN - Dublin II Regulation, Council Regulation (EC) No 343/2003 of 18 February 2003 > Article 2 > (j)
European Union Law > EN - Dublin II Regulation, Council Regulation (EC) No 343/2003 of 18 February 2003 > Article 16 > 1.
European Union Law > EN - Dublin II Regulation, Council Regulation (EC) No 343/2003 of 18 February 2003 > Article 16 > 2.
Printer-friendly version
PDF version
Rubrik:
Sverige övertar ansvaret för att pröva asylansökan i sak från den stund den sökande beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd. Beslut om överföring enligt Dublinförordningen upphävs och målet återförvisas till Migrationsverket.
Fakta:
A ansöker om asyl i Sverige i september 2012. Migrationsverket beslutar i november samma år att avvisa A:s ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige och att överföra honom till Italien i enlighet med Dublinförordningen. Detta eftersom det kommit fram att han rest in illegalt i Italien. I februari beviljas A ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. A överklagar därefter Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen som avslår överklagan med motiveringen att det tidsbegränsade uppehållstillståndet inte har betydelse för prövningen av vilken stat som är ansvarig för att pröva hans asylansökan. Däremot noterades att tillståndet kan ha betydelse för verkställigheten av en eventuell överföring till Italien. A överklagar domen till Migrationsöverdomstolen.
Beslut och överväganden:
Migrationsöverdomstolen inleder med att hänvisa till definitionen på uppehållstillstånd enligt artikel 2 j i Dublinförordningen som innebär att ”uppehållstillstånd” syftar på varje tillstånd som utfärdas i en medlemsstat och som ger en tredjelandsmedborgare rätt att vistas på dess territorium. Därefter konstateras att artikel 16.2 i Dublinförordningen stadgar att en medlemsstat som utfärdar uppehållstillstånd till den asylsökande övertar de skyldigheter som anges i artikel 16.1. Vidare noteras att artikel 16.1.b innebär att den medlemsstat som enligt kriterierna i Dublinförordningen har ansvaret för att pröva en ansökan ska vara skyldig att slutföra prövningen av asylansökan.
Migrationsöverdomstolen drar slutsatsen att bestämmelserna i Dublinförordningen innebär att ansvaret för att pröva A:s asylansökan överfördes till Sverige i den stund han beviljades tidsbegränsat uppehållstillstånd. Därmed har svenska myndigheter en skyldighet att pröva hans asylansökan i sak. Beslut om överföring upphävs och målet återförvisas till Migrationsverket för ny handläggning.
Utfall:
Överklagan beviljad
