ECRE is currently working on redeveloping the website. Visitors can still access the database and search for asylum-related judgments up until 2021.
You are here
Home ›Sverige - Migrationsöverdomstolen, 13 Juni 2011, UM 5495-10
European Union Law > EN - Qualification Directive, Directive 2004/83/EC of 29 April 2004 > Art 4
European Union Law > EN - Qualification Directive, Directive 2004/83/EC of 29 April 2004 > Art 11
European Union Law > EN - Qualification Directive, Directive 2004/83/EC of 29 April 2004 > Art 14
European Union Law > EN - Qualification Directive, Directive 2004/83/EC of 29 April 2004 > Art 25
UNHCR Handbook > Para 118
UNHCR Handbook > Para 121
UNHCR Handbook > Para 124
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 4 Section 5
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 4 Section 5(b)


Flyktingförklaring återkallas vid nytt hemlandspass.
Migrationsverket beviljade den irakiske medborgaren uppehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument i september 2007. I november 2008 noterades tillståndet i mannens irakiska hemlandspass, giltigt till och med augusti 2016, och det svenska resedokumentet makulerades. I november 2009 återkallade Migrationsverket flyktingförklaringen då mannen hade ett hemlandspass och därmed inte längre kunde anses ha skyddsbehov mot hemlandet.
I överklagandet anförde mannen att han hade ansökt om passet innan han lämnade Irak och att hans far skickat det till honom i Sverige. Anledningen var att han skulle gifta sig och därför behövde resa till Iran. Länderna som gränsar till Irak godtog inte det svenska resedokumentet för visering.
Migrationsdomstolen biföll överklagandet (4 juni 2010). Mannens handlande uppfattades inte av domstolen som om han haft för avsikt att använda sig av sitt hemlands skydd. Inget talade heller emot det han uppgett om avsikten med handlandet eller att det var hans far i Irak som haft kontakt med hemlandets myndigheter. Migrationsverket överklagade beslutet.
Huvudfrågan i målet var om den sökande av fri vilja använt sig av hemlandets skydd och därför inte längre skulle betraktas som flykting.
Migrationsöverdomstolen konstaterade att det inte finns någon utredning till stöd för att mannen nekats visering till Iraks grannländer på grund av att det svenska resedokumentet inte godtagits. Mannens anskaffande och användande av det irakiska passet får således anses ha varit frivilligt. Han har inte lämnat ifrån sig passet med mångårig giltighetstid till Migrationsverket efter sin resa vilket får anses tyda på att han inte velat avsluta relationen med hemlandet. Införskaffandet av passet anses inte ha varit en enstaka och tillfällig kontakt med hemlandets myndigheter, och det saknar betydelse att det inte är han själv som varit i direkt kontakt med myndigheterna. Hans handlande indikerar en avsikt att på nytt använda sig av medborgarskapslandets skydd och mannen har därmed upphört att vara flykting. Migrationsöverdomstolen fastställde således Migrationsverkets beslut.
Migrationsdomstolens dom upphävs och istället fastställs Migrationsverkets beslut. Flyktingförklaringen återkallas.