Sverige - Migrationsöverdomstolen, 30 november 2011, UM 7850-10

Beslutande stat:
Sökandes ursprungsland:
Avgörandedatum:
30-11-2010
Målnummer:
UM 7850-10
Court:
Migrationsöverdomstolen
National / Other Legislative Provisions:
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 4 Section 1
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 4 Section 2
Sweden - Utlänningslagen (Aliens Act) (2005:716) - Chapter 12 Section 19
Printer-friendly versionPrinter-friendly version
Rubrik: 

Migrationsöverdomstolen fann att en afghansk man inte gjort sannolikt att hans konversion från islam till kristendom hade sin grund i en genuin övertygelse. Han hade därför inte gjort sannolikt att han om han återvände till hemlandet hade för avsikt att leva som konvertit. Inget tydde heller på att myndigheterna i mannens hemland kände till att han konverterat. Mannen var varken flykting eller alternativt skyddsbehövande och fick inget uppehållstillstånd. 

Fakta: 

En afghansk man ansökte år 2006 om asyl i Sverige. Han anförde att han hade haft en otillåten relation med en kvinna i Afghanistan och därför riskerade förföljelse och att dödas om han återvände dit.

Migrationsverket avslog mannens ansökan och migrationsdomstolen avslog hans överklagande. I oktober 2009 beslutade Migrationsöverdomstolen (MIÖD) att inte bevilja prövningstillstånd i målet.

I november 2009 vände sig mannen till Migrationsverket och hävdade att han konverterat till kristendomen och att han därför riskerade sitt liv i hemlandet.

Migrationsverket beviljade inte mannen någon ny prövning men migrationsdomstolen återförvisade målet dit och verket beslutade då att inte bevilja mannen uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning.

Beslut och överväganden: 

MIÖD anförde att mannen på verkställighetsstadiet gjort gällande att han konverterat från islam till kristendomen och därför riskerade skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet. MIÖD ansåg att det fanns en generell risk för förföljelse och för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av konvertiter i Afghanistan. Under förutsättning att mannen kunde göra sannolikt att hans konversion var genuin var han alltså berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.

Mannen hade uppgett att han i hemlandet aldrig funderat på någon annan religion än islam. Han hade blivit intresserad av kristendomen på väg till Sverige. I Sverige hade han följt med en vän till kyrkan och döpt sig i december 2009. Han hade börjat känna sig som övertygad kristen en vecka efter dopet.
MIÖD fann att dopbevis och vittnesförhör gav ett visst stöd för mannens berättelse men att han inte enbart genom detta lyckats göra sannolikt att hans konvertering var genuin. Därför behövde en trovärdighetsbedömning göras.

Vid den bedömningen anförde MIÖD bland annat att det var förvånansvärt att mannen inte berättat om sitt intresse för kristendomen redan under behandlingen av hans asylansökan. Det var dessutom konstigt att han inte börjat följa med sin vän till kyrkan förrän hösten 2009. Mannens uppgifter om varför han bytt religion samt om kristendomens betydelse för honom var genomgående vaga och allmänt hållna. Detta var enligt MIÖD anmärkningsvärt eftersom en genuin konversion måste antas vara ett ytterst viktigt ställningstagande för den enskilde och ha en mycket stor betydelse i den personens liv. Han kunde inte nämna någon berättelse i bibeln som han fäst sig vid och han kände inte till centrala kristna högtider. Det fanns därför starka skäl att ifrågasätta det genuina i hans konversion till kristendomen.

MIÖD fann att mannen inte gjort sannolikt att hans konversion hade sin grund i en genuin övertygelse. Han hade därför inte gjort sannolikt att han om han återvände till Afghanistan hade för avsikt att leva där som konvertit.
Frågan var då om mannen genom en tillskriven kristen övertygelse skulle löpa någon risk i hemlandet.
Mannen hade i MIÖD uppgett att hans konversion var känd hos alla afghaner där han bodde i Sverige men att dessa inte diskuterat hans tro och inte försökt påverka honom att återgå till islam. Han hade därefter sagt att han var rädd för att en del av hans landsmän var informatörer och att han mobbats. MIÖD fann att det var anmärkningsvärt att mannen framfört de sista uppgifterna först efter domstolens förhandling. Det hade dessutom inte framkommit något som talade för att mannens dop kommit till afghanska myndigheters kännedom. Det var inte heller sannolikt att någon i Sverige skulle föra sådana uppgifter vidare dit.

Utfall: 

Sammantaget fann MIÖD att mannen inte gjort sannolikt att han kände en vägrundad fruktan för förföljelse eller att det fanns anledning att anta att han skulle riskera att straffas med döden eller utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning om han återvände till Afghanistan. Han var således varken flykting eller alternativt skyddsbehövande. Han hade inte heller något övrigt skyddsbehov. MIÖD avslog därför överklagandet.

Other sources cited: 

UNHCR Eligibility Guidelines for Assessing the International Protection Needs of Asylum-Seekers from Afghanistan, 17 December 2010, HCR/EG/AFG/10/04

UNHCR Guidelines on International Protection No. 6: Religion-Based Refugee Claims under Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, 28 April 2004, HCR/GIP/04/06

Case Law Cited: 

Sweden - MIG 2007:12

Sweden - MIG 2006:1