Sverige - Migrationsöverdomstolen, 13 juli 2011, UM 1238-11

Beslutande stat:
Sökandes ursprungsland:
Avgörandedatum:
13-07-2010
Målnummer:
UM 1238-11
Court:
Migrationsdomstolen (Förvaltningsrätten i Malmö)
Nyckelord:
Printer-friendly versionPrinter-friendly versionPDF versionPDF version
Rubrik: 

Bidooner i Kuwait får inga id-handlingar och nekas arbete, skola och sjukvård. Trots de enkla handlingar mannen lämnade in ansågs han ha gjort sin tillhörighet sannolik och beviljades permanent uppehållstillstånd som flykting.

Fakta: 

Sökanden var en bidoon från Kuwait som sökte asyl i Sverige den 2 november 2010. Han hade gripits av polisen under 2009 samtidigt som han sålde frukt och belastades med att som inte ha tillstånd för denna verksamhet. Polisen utsatte honom för fysiskt våld och verbala övergrepp. Han släpptes efter fyra dagar och tvingades att underteckna ett dokument att han aldrig skulle arbeta igen och att han inte skulle avslöja vad som hade hänt honom hos polisen. Han hade inte nämnt detta vid det första förhöret eftersom han skämdes för att berätta detta inför en kvinnlig handläggare. Som en oregistrerad bidoon saknade han många grundläggande rättigheter och tillsammans med vänner bildade han en informell grupp för att skriva slagord på väggarna som protest mot diskriminerande behandling . I oktober 2010 greps tre i gruppen av polisen innan sökanden anlände till avtalad plats. Några dagar senare sökte polisen efter honom i bostaden med en kallelse och därefter vid ytterligare tre tillfällen. Han gömde sig hemma hos kusiner som också informerade honom senare att de tre arresterade männen inte hade återvänt till sina hem. De kuwaitiska myndigheterna håller inget register över Bidoons och därför var det inte lätt för dem att lokalisera honom. Hans familj och släktingar bidrog med pengar så att han kunde fly, vilket han gjorde med hjälp av en ledsagare som följde honom till Sverige. Om han tvingades återvända skulle han utsättas för förföljelse och även risken straff för illegal utresa. Han led av diabetes och saknade medel att betala för sin medicin (som var fri för kuwaitiska medborgare). Eftersom han var en oregistrerad bidoon fanns det också en stor chans att Kuwait inte skulle återta honom. Migrationsverket hävdade att den sökandes id-handlingar hade ett lågt bevisvärde och att foton saknades. Han hade inte lämnat in ett pass så det var inte möjligt att fastställa när eller hur han hade lämnat Kuwait. Migrationsverket konstaterade att han inte hade visat att han var en bidoon. Om domstolen fann honom vara en bidoon då var det mer troligt att han var snarare registrerad än oregistrerade. Oregistrerade bidooner skulle inte kunna få ihop tillräckligt med pengar för att fly. Den sökande och hans följeslagare hade inte tagits på bar gärning med att måla slagord och det fanns ingen tydlig koppling mellan dessa händelser och ett politiskt engagemang. Om det fanns ett politiskt engagemang var det på en mycket låg nivå.

Beslut och överväganden: 

Migrationsdomstolen höll en muntlig förhandling under vilken sökanden hävdade att han hade utsatts för allvarlig diskriminering eftersom han var en bidoon. Dessutom fruktade han ytterligare våld från myndigheterna om han skickades tillbaka.

Migrationsdomstolen hade först att fastställa om den sökande var en bidoon eller inte och i sådant fall vilken kategori han tillhörde. Av utredningen om de inlämnade handlingarna och särskilt födelseattesten framgick det att det mycket väl kunde vara äkta. Bidoon ID-kortet var inte möjligt att kontrollera, men det hade samma format och karaktär som nämndes i en landrapport och därför kunde inte avfärdas som att det helt saknade bevisvärde. Landinformation bekräftade också att bidooner har stora svårigheter att få identitetshandlingar i form av äktenskapsbevis, körkort eller liknande. Därför är det inte troligt att en bidoon kan fastställa sin identitet eller tillhörighet till en viss grupp. Därför måste en samlad bedömning göras av den sökandes berättelse och de inlämnade handlingarna.

Sökanden har konsekvent hävdat att han och hans familj har utsatts för diskriminering som oregistrerade bidooner. De har nekats skolgång, hälsovård och rätten till arbete. Hans berättelse var detaljerad, konsekvent och saknade motsägelser. Hans redogörelse stämde också med kända fakta om oregistrerade bidooner. Migrationsdomstolen höll inte med Migrationsverkets påstående att en oregistrerad bidoon inte skulle kunna få ihop pengar för att fly. Därför ansåg domstolen att det som sökanden hade lagt fram var tillräckligt för att göra sannolikt att han var en oregistrerad bidoon. Dessa bidooner lever under extremt svåra förhållanden och är systematiskt diskriminerade. Domstolen godtog sökandens skäl för varför han inte redogjorde tidigare om behandling han utsattes för under 2009 och fann berättelsen trovärdig. Domstolen fann att sökanden tillhörde gruppen oregistrerade bidooner och att sökanden personligen löpte risk att bli arresterad av polisen på grund av hans medlemskap i denna samhällsgrupp.

Utfall: 

Domstolen fann därför att han hade en välgrundad fruktan för att utsättas för ytterligare förföljelse som en oregistrerad bidoon och att han uppfyllde villkoren för flyktingstatus på grundval av 4 kap 2 § utlänningens lagen

Han beviljades permanent uppehållstillstånd, flyktingförklaring samt resedokument.

Other sources cited: 

Information om ursprungsländer Lifos 20.879 finns på lifos.migrationsverket.se